På idioma översätter vi till många olika språk, över sjuttio vid senaste räkningen, och i många olika kombinationer (senast vi räknade permutationerna var det över femtusen). En del av dessa språk är olika varianter av samma grundspråk. Ibland är de mycket lika, ibland helt olika.
Smaksatt av myndigheter
För norska finns det till exempel två varianter: Bokmål och Nynorsk. Bokmål är den absolut vanligaste varianten i Norge och används inom den privata och kommersiella sektorn, medan nynorsk främst används i vissa västra regioner och inom offentlig förvaltning. De två dialekterna skiljer sig avsevärt från varandra.
När det gäller portugisiskan finns det också olika tungomål, och det språk som används i Portugal skiljer sig från det som används i Brasilien, till exempel. Trots att en språkreform har undertecknats i lag (i Portugal 2008), finns det i verkligheten ganska många skillnader. Skolorna i Portugal undervisar nu i det nya, standardiserade portugisiska språket, vilket innebär att stavning och grammatik i ett globalt perspektiv bör bli standardiserade. De flesta tidningar och tidskrifter i Portugal har också antagit reformen, som officiellt måste ha tillämpats senast den sista juli 2014. Det största hindret verkar dock vara ordvalet. Särskilt i tekniska texter finns det många fall där brasilianare föredrar andra termer än de som används i Portugal, vilket är en anledning till att portugisiska för Portugal och portugisiska för Brasilien sannolikt kommer att fortsätta att samexistera under ganska lång tid framöver.
Spanskan är ett annat exempel på skillnader. Spanskan i Spanien tenderar att vara ganska modern med en utveckling i en annan riktning än andra spanska språk. De flesta spanska dialekter i Sydamerika är ganska konservativa, medan de dialekter som används i Mexiko och Karibien är påverkade av närheten till USA.
Spelar det någon roll vid lokalisering?
Många gånger är det viktigare att känna till målmarknaden än själva språket eller om ett dokument kommer att användas på många olika marknader. I Belgien, till exempel, talar människor i norr flamländska, en variant av nederländska. Denna dialekt kan egentligen inte kallas ett annat språk eftersom stavning och grammatik är desamma som för standardnederländska. Skillnaden ligger snarare i hur ofta orden används, även om alla ord också finns i standardnederländskan. Det kan dock göra en överraskande skillnad när det gäller t.ex. lokalisering av webbplatser.
I likhet med flamländska är den tyska vokabulären som används i Österrike och Schweiz också vanlig, men preferenserna, särskilt i Schweiz, är många gånger för andra ord än de som vanligtvis används i Tyskland. I Schweiz används inte heller det tyska tecknet "ß", utan istället skriver man "ss".
I vårt arbete stöter vi dagligen på frågan om språkets smak. Vi översätter naturligtvis till de olika dialekter som nämns ovan, och många fler, och vi hjälper gärna till med frågor om vilket språk eller vilken dialekt man ska översätta till.