Språkliga fakta: Turkiska

Turkiska används främst i Turkiet och på Cypern. Det har cirka 63 miljoner talare, varav många också finns i Grekland, Bulgarien och andra delar av Östeuropa. Det moderna turkiska språket har i hög grad påverkats av ottomansk turkiska och har expanderat i takt med att det ottomanska riket växte. Turkiska talas också av flera miljoner invandrare i Västeuropa, främst Tyskland, där det finns en stor turkisk diaspora.

Inte så vanligt språkfamilj

Turkiskan tillhör den turkiska språkfamiljen (som dess viktigaste representant), nämligen gruppen av oghuzspråk. Oghuz-turkiska språk - såsom azerbajdzjanska, turkmeniska, qashqai eller gagauziska - är karakteristiska med en hög grad av ömsesidig förståelse.

Vissa egenskaper hos det turkiska språket, t.ex. avsaknad av kön i grammatiken, inga substantivklasser, vokalharmoni eller agglutination (den process där komplexa ord består av att kombinera olika morfem i en sträng) är gemensamma för hela den turkiska språkfamiljen. Turkiskan har också en betydande mängd låneord från arabiska och persiska, på grund av att de ottomanska förfäderna, seljukturkarna, antog islam. I själva verket var den ottomanska turken en blandning av turkiska, arabiska och persiska (vilket inte riktigt är förenligt med dagens turkiska).

"Republikansk" språkreform

Det moderna turkiska språkets etablering i vardagen var ett resultat av Turkiets grundande och fick starkt stöd av Mustafa Kemal Atatürk (intressant faktum: "Atatürk" är inte den första turkiske presidentens riktiga efternamn, utan en hederstitel som betyder "alla turkars fader"). Det turkiska parlamentet förbjöd till och med att namnet användes i samband med någon annan person - enligt lag). Eftersom det ottomanska språket (som användes som förvaltningsspråk i imperiet) bestod av alltför många lånord av persiskt och arabiskt ursprung var syftet med språkreformen att ersätta dessa termer med ursprungliga turkiska uttryck. Det är dock ganska lustigt att Atatürk själv ofta använde ottomanska termer i sina tal, vilket ledde till att hans tal till det nya parlamentet 1927 upprepade gånger översattes till modern turkiska för att göra det begripligt för yngre generationer.

Alfabetet

Som ett resultat av Atatürks reform ersattes 1928 det ursprungliga ottomanska skriptet med en fonetisk variant av det latinska alfabetet, men med vissa tillägg.

A B C Ç D E F G Ğ H I İ J K L M N O Ö P R S Ş T U Ü V Y Z

a b c ç d e f g ğ h ı i j k l l m n o ö p r s ş t u ü v y z