Tips för översättning: Hur lokaliserar man datum?

Det fanns tider, och det är inte så länge sedan, då inte ens Europa hade en enhetlig kalender - för att inte tala om hela världen. Och även om IT-revolutionen har gjort att vi nu har 0 och 1 på den mesta informationen, inklusive alla vardagliga saker, kan kalenderdatum fortfarande bli ett riktigt problem när det gäller lokalisering.

Formatering av kalenderdatum

Det finns olika format som olika språk och kulturer använder för att skriva datum. Anledningen till att man använder de specifika formaten är oftast historisk och kulturell, men vissa drivs också av teknisk utveckling. Kalenderdatumen kan variera på följande sätt:

• Ordning på datumkomponenter (t.ex. dag-månad-år = little-endian; månad-dag-år = middle-endian; år-månad-dag = big-endian) - det mest populära i de flesta länder runt om i världen är dag-månad-år-formatet, främst på grund av västerländska religiösa och juridiska sedvänjor att skriva datum (t.ex. den 1 november, Anno Domini 2016)
• Användning av inledande nollor i dagar och månader (t.ex. 01-01-2016 vs. 1-1-2016) - tysktalande och tyskinfluerade regioner tenderar t.ex. att använda
• Separatorer som bindestreck, punkter, etc. (t.ex. 01-01-2016, 01.01.2016, 1 januari 2016, 1. januari 2016 eller 01/01/2016)
• Format för år (t.ex. 01-01-2016 jämfört med 01-01-16)
• Användning av siffertyp - Arabiska vs. romerska (t.ex. 1. XII. 2016 vs. 1.12.2016)
• Användning av namn i månader (månader kan anges med både namn och siffror, t.ex. 1.1.2016 vs. 1.januari 2016)
• Andra språkliga eller kulturella särdrag (t.ex. 1. Januari 2016 på engelska, eller lägga till AD (Anno Domini) eller CE (common era) till datumet)
• Omvänd dag och månad Detta är ett populärt format som endast används i USA och som ofta är standardinställning i många datorer, t.ex. 01-31-2016 för 31 januari 2016.

Det finns också en ISO 8601-standard för dataelement och utbytesformat, som fungerar med YYYY-MM-DD-format.

Tidszoner spelar roll vid lokalisering av datum

Inte bara formateringen utan även tidszonerna måste beaktas, baserat på observatörens synvinkel. Detta kan vara ganska knepigt med viktiga historiska datum, där t.ex. attacken mot Pearl Harbor, allmänt känd som den 7 december 1941, faktiskt ägde rum den 8 december enligt japansk tid.